Den här våren och sommaren har varit tungt för mig på många sätt. Med nya krav och tuffa tider på jobbet. Nya livsomständigheter som ett slut på ett 4 års långt förhållande. Mild grad av depression och vissa svårigheter att kontrollera alla de känslor jag tar in. Jag är en känslomänniska som känner in mycket från andra, och som känner väldigt mycket själv. Ibland tar det mer på krafterna ibland mindre. Min kropp har reagerat lite olika under den här  halvårs långa perioden. Jag har många gånger haft magknip, sådan som håller i och blir värre så att man tillslut viker sig av smärta. Jag har fått känna på en dödande mens-verk, som var hundra gånger starkare än den jag starka jag annars brukar få gå igenom. Jag har känt en mildare grad av migrän, sådant mina syskon har men som jag aldrig annars tidigare själv drabbats av. Jag har, när jag väl satt mig ner, skakat i hela kroppen av all den adrenalin som strömmar igenom för att jag ska orka med och göra mitt jobb. Allt detta under arbete, och när jag sen har varit ledig så har jag knappt orkat med någonting, ibland är det så att jag precis orkat med hästarna, och bara det lättaste så som att visitera.

Men jag har även under dessa månader samlat på mig en massa energi, nya kunskaper och helt underbara erfarenheter. Jag har bland annat träffat nya enormt inspirerande människor i samband med mina hästar och våra äventyr. Genomgått den första delen på en fyra delars lång intensiv-utbildning i frihetsdressyr tillsammans med Ior, och redan efter det hjälpt andra samt haft lite lektioner. Presterat med Jacquard på Tyresö-spelen samt ett fem varma dagars långt medeltida event, Skokloster-spelen, där vi bidrog med fem bågskytte-shower och tre tornerspel. Precis innan det varit på ett träningsläger med båda hästarna, där jag red 12 pass på fyra dagar. Allt mellan jobb-passen, mycket förberedelser och lite vila. Något som gett mig inspiration och en vilja att lyckas, men som också trots den otroliga känslan i allt, krävt enormt mycket av mig.

Vad som bland annat har fått mig och orka med allt hittills och som fått mig att fortsätta, speciellt nu den senaste månaden, trots kroppens protester är psyket och de nya intrycken av mig själv. Jag har fått en insikt i saker och ting, fått oförklarliga ting på något sätt bekräftat för mig. Genom samtal med likasinnade och en del vägledning så har jag börjat finna en mer balans i mig själv och mera ro i det öppna sinnet.

Jag vet att det kommer och att ta tid för mig och återhämta mig från den här våren och sommaren, fått höra att det kan ta upp emot dubbel så lång tid som under den perioden jag tagit på mig på detta. Framförallt med mycket nytt på gång, många nya utmaningar och en fortsatt pressande period. Livet fortsätter ju och jag får ta och accepterat det. Det som kommer och få mig igenom den här perioden i livet är min medvetenhet om utmattningen och en stark vilja. Viljan att inte ge mig.

Jag har mina knep.
Och jag tänker inte ge upp.
Jag vet vart jag finner ro,
hur jag samlar på mig nya krafter och ny positiv energi.
Tack för det vännen, för den här helgen,
för att du har tagit dig tiden och på så sätt varit en av dem som hjälpt mig enormt mycket på vägen…

Något som betyder enormt mycket för mig. ♥ 

10259955_769464916427333_3907291683066398844_n