Idag gick vi ut i snöslasket, jag och min vän på fyra ben. Vi gick den så kallade prinsess rundan, eftersom det är en gammal prinsessa som bor där. Eller, hon äger alla husen runt omkring den vägen och vägen kallar vi efter henne. När man går på den vägen så passerar man vattnet, en sjö som ligger intill och på andra sidan sjön så ser man en stad som alltid lyser. Ibland så visar sig månen i horisonten tillsammans med miljontals stjärnor, eller så färgar solen hela himmelen rosa. Men idag så var det bara molnen som täckte månen med flingor som svagt blåste ner på oss. Det var precis lagom ljust för att inte behöva använda någon lampa, och lagom mörk för att göra en siluett av min vän vid min sida. Och där gick jag, sneglande på honom som en enda jättestor skugga och en otrolig häftig känsla strömmade genom mig… Hur ballt är det inte att kunna dela ett liv, kommunicera och få arbeta tillsammans med kanske ett av världens vackraste djur..? Det gäller och hitta dagens alla ljusglimtar och idag fann jag dem, hos min stora svarta skugga.

citat