”Det ser ut som om han har gjort detta i tio år”

”Du ska vara stolt över dig själv, DU har gjort ett GRYMT arbete med din häst”

”Jag ska hälsa från min fru att du rider riktigt snyggt, är pricksäker”

”Vi behöver jobba på mystiken runt dig som Svarte Riddaren, du ser för snäll och snygg ut”

”Han är otrolig, din häst”

”Det här trodde du inte för två veckor sen?”

…. och så vidare….

Jag finner inga ord, det är för mycket känslor svåra att skriva ner. Alla förstår kanske inte hur stort det här är för mig, kan låta som om jag överdriver men det gör jag inte. Jag lovar att Jacquard måste ha peppat och taggat Ior för det här vid sidan om från andra sidan. Nej, för två veckor sedan hade jag ingen aning om att vi skulle rida tre spel och delta på beridet bågskytte. Med publik. Musik. Jubel. Dunder och brak. Eld och gyckel. Jag väntade på ett eventuellt bakslag efter första spelet, men fick bara uppleva en häst som lärde sig själv för varje spel vad som pågick. Hans kontroll behov och uppmärksamhet visade sin bra sida den här helgen och det var så otroligt coolt att få uppleva detta!

Sanningen är att efter den fjärde torner-träningen så bestämde vi oss för att jag och Ior skulle ställa upp på det historiska rytteriet, barocka damernas uppvisning. Då det är en mycket lugnare show och en perfekt start att börja med för och bekanta sig med miljön. Men i samma veva skadade sig Jacken och all energi lades ner på honom. Fanns ingen motivation alls till att försöka få ihop något inför Skokloster helgen, om vi ens skulle vara med. Någonstans efter allt med Jacquard, bestämde jag mig ändå för att vi skulle åka, utan att egentligen ha någon plan. Vi fick fria tyglar, jag fick lovord om att få göra som jag kände och ville med Ior. Stå vid sidan av, miljöträna. Ja, det var fritt. Något jag är enormt tacksam för.

Inte ens efter femte träningen hade vi en direkt plan. En träning som gick liksom de andra, otroligt bra. Den tanken och planen som blev var att vi skulle bestämma oss hur och vad vi skulle göra efter torsdagen innan helgen, innan spelen. Tanken var då först att vi skulle ha ett test-spel, men det blev inte av, då alla ville bara känna på banan vilket egentligen var bättre kan jag tycka. Då fick jag verkligen känna att han var med mig i vår egna takt, och där någonstans bestämde vi oss för och testa. Vilket slutade med att vi ställde upp på samtliga uppvisningar! Och till sista spelet även testade på grenen ”man mot man”. Var det NÅGON som trodde det..? Möjligtvis Patric. Men annars tror jag inte det…

11016795_10205354996853285_77008979392369465_n

Jag brukar känna mig lite tom efter sista evenemangen, men nu känner jag bara tvärtom! Ser så galet mycket fram emot året och nästa års deltagande. Jag ska fortsätta träna med Ior efter min känsla som bevisligen hittills varit väldigt bra. Jag tror väldigt mycket på oss nu. Det här är ingen utvärdering om allt, den ska jag skriva snart. Och mhm… jag ska utan tveka utveckla den Svarta Riddaren… Ohja. Det förtjänar sitt egna inlägg.

10325547_10152090533742102_6653944286036512226_n